Vården som erbjuds transsexuella är ojämlik och beror på var i landet man bor. För att få en ny fastställelse av könstillhörighet krävs bland annat att patienten är steriliserad och ogift.
- Reglerna bygger på gammal lagstiftning. Konsekvensen blir att transsexuella som är gifta eller har registrerat partnerskap tvingas skilja sig för att få byta kön. De fråntas även rätten att frysa ned sina könsceller, säger Socialstyrelsens externa utredare Karin Lindell.

På Socialstyrelsens uppdrag har en extern utredare, före detta Riksrevisorn Karin Lindell, kartlagt vården för transsexuella och övriga personer med könsidentitets-störningar. Det rör sig om utsatta grupper där många lider av psykisk, fysisk och social ohälsa. Rapporten visar att patienterna ofta känner sig kränkta i de första kontakterna med vården. Resurserna för utredning, behandling och uppföljning varierar i olika delar av landet, liksom väntetiderna som kan vara mycket långa.
- Hela utredningsprocessen tar i bästa fall två år. För patienterna är de långa väntetiderna psykiskt påfrestande. Vissa som har ekonomiska möjligheter väljer att söka vård utomlands istället, säger projektledaren Linda Almqvist.

Transsexuella personer upplever ofta att de fötts i fel kropp och söker därför vård för att korrigera kroppen. Det kan antingen ske genom fullständig könskorrigering eller delvis med hormonbehandling eller annan kirurgi. Flera organisationer är kritiska till att det saknas nationell information om vad som krävs för att få byta kön och vilken vård som erbjuds. I Sverige görs cirka 50 könskorrigerande operationer om året och ansökningarna till Socialstyrelsens Rättsliga råd har successivt ökat.

För att beviljas en ny juridisk fastställelse av kön ställer lagen fyra krav. Personen måste vara ogift, steril, svensk medborgare och minst arton år gammal. Reglerna baseras på ”Lagen om fastställande av könstillhörighet” från 1972. Sedan dess har betydande förändringar skett i samhället och nya värderingar råder. Trots det tvingas personer som är gifta fortfarande skilja sig för att få ny legal könstillhörighet.

Det svenska steriliseringskravet stämmer inte heller överens med EU-kommissionens rekommendationer från 2009, som säger att sterilisering inte får krävas för att patienterna juridiskt ska få byta kön.
- Kraven på att vara ogift och steriliserad är förlegade och bör tas bort. De transsexuellas situation kan också förbättras genom att vårdgivarna tar sitt ansvar för att minska väntetiderna, säger utredaren Karin Lindell.

Utredningen föreslår nu en rad åtgärder. Till exempel bör landstingen samverka regionalt kring specialistteam för utredning och vård av transsexuella. Det behövs också nationella vårdprogram, kunskapsöversikter och förbättrad patientinformation.
- Socialstyrelsen välkomnar förslagen som ger bättre förutsättningar för de transsexuella och ska skickas ut på bred remiss. Till exempel ses behovet av riktlinjer för vården av transsexuella och personer med övriga könsidentitets-störningar över, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm.

Källa: Socialstyrelsen

Psykologisk stress i medelåldern kan leda till utveckling av demens, särskilt Alzheimers sjukdom, senare i livet. Det här är den första svenska studien som följt kvinnor under 35 år som visar på ett samband mellan stress och demens. Det visar aktuell forskning från Sahlgrenska akademin.

Studien publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Brain och baseras på den så kallade kvinnoundersökningen i Göteborg. Ett befolkningsurval av kvinnor undersöktes första gången 1968, då de var mellan 38 och 60 år gamla. Dessa kvinnor undersöktes sedan igen 1974, 1980, 1992 och 2000.

En fråga om psykologisk stress ingick i undersökningarna 1968, 1974 och 1980 och besvarades av 1 415 personer.
- Stress definierades som en känsla av irritation, spänning, nervositet, ängslighet, rädsla eller sömnproblem under en månad eller längre i relation till arbete, hälsa, familjesituation eller av annan anledning, säger Lena Johansson, forskare på Enheten för Neuropsykiatrisk Epidemiologi (Epinep), sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin.

Under de 35 år som studien pågick utvecklade 161 av deltagarna demens, vanligen Alzheimers sjukdom. Risken för att utveckla demens var ungefär 65 procent högre hos de kvinnor som rapporterat upprepade perioder av stress i medelåldern i jämförelse med de som inte rapporterat stress. För de kvinnor som rapporterat stress vid samtliga tre undersökningar var risken mer än fördubblad.

- Den här studien är den första som visar att stress i medelåldern kan leda till demens i hög ålder, och bekräftar liknande fynd från djurstudier. Stress har tidigare visat sig öka risken för kärlsjukdomar som till exempel stroke, hjärtinfarkt och hypertoni, berättar Lena Johansson som även hänvisar till tidigare forskning från Sahlgrenska akademin som visat att kärlsjukdom kan leda till Alzheimers sjukdom.

- Studien kan leda till ökad kunskap om riskfaktorer till demenssjukdom. Men våra resultat måste bekräftas av andra studier, och kompletterande forskning behövs inom området. De flesta som uppgav att de var stressade fick inte demens. Därför är det i nuläget inte möjligt att råda personer att vara mindre stressade eller att varna för faran med höga stressnivåer på grund av större risk att drabbas av demens, säger Lena Johansson.

Genom att studera ryggvätskan hos patienter som fått bromsmediciner mot HIV tyder nya fynd på att hjärnan fungerar som ett gömställe för HIV viruset. Hos en tiondel av patienterna fanns spår av viruset i ryggvätskan men inte i blodet, en större andel än tidigare känt. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

Idag finns effektiva bromsmediciner mot HIV som förhindrar nedsatt immunförsvar och immunbristsjukdomen aids. Trots att medicinerna effektivt hindrar viruset från att föröka sig kan HIV infektera även hjärnan, och orsaka skador om inte infektionen behandlas.
- Behandlingen i hjärnan försvåras bland annat av att den omges av en skyddande barriär som påverkar hur läkemedel kan tränga in dit. Hjärnan kan alltså fungera som en så kallad reservoar, där behandlingen inte har någon effekt mot viruset, säger Arvid Edén, läkare och forskare på institutionen för biomedicin vid Sahlgrenska akademin.

I avhandlingen ingår en undersökning av 15 patienter som haft effektiv medicinering under flera års tid, varav 60 procent hade tecken på inflammation i ryggvätskan, även om nivåerna var betydligt lägre än utan behandling.
- I en annan undersökning av cirka 70 patienter som också fått bromsmediciner kunde vi finna HIV i ryggvätskan hos tio procent av patienterna trots att viruset inte var mätbart i blodet, vilket är en betydligt större andel än man tidigare känt till, berättar Arvid Edén.

Resultaten från båda undersökningarna talar för att behandlingen mot HIV inte helt kan motverka virusets effekter i hjärnan, även om det inte är klarlagt om den kvarvarande inflammationen eller de små mängder virus i ryggvätskan som fanns hos en del av patienterna innebär en risk för framtida komplikationer.
- Jag anser att man måste ta hänsyn till effekten i hjärnan vid utveckling av nya läkemedel och behandlingsstrategier mot HIV-infektionen, säger Arvid Edén.

Medicinforum genomgår en större uppdatering, men forumet går att nå som vanligt: www.medicinforum.nu/forum